maxochdoris

Livet är en bergochdalbana fortfarande. Ena timmen är jag hoppfull, lite spänd inför vad som väntar mig nu när allt är osäkert igen (livet är förvisso alltid osäkert, men nu ännu mer än tidigare). Nästa timme är jag ledsen, saknar, gör ont. Senaste tiden har jag begravt mig i filmer. Och också filmerna har olika inverkan på mig. Efter en del rom-koms känner jag lycka, att det finns hopp för mig. Medan andra ger känslan av att jag kommer aldrig att hitta någon. Vem vill ha mig liksom? Alla personer (läs: killar) som säger att dom älskar mig lämnar mig. Trots att dom älskar mig. Hur ska jag då lyckas hitta någon som inte älskar mig som vill stanna hos mig? Jag kan fortfarande inte för allt i världen förstå vad som är och gick fel. Är jag helt dum i huvudet som inte fattar? Eller är det han som är dum i huvudet som inte fattar? Nåja. För att återgå till filmerna. I julhelgen fick jag Harry Potter-craving. Hade inte sett de tre sista filmerna och såg därför till att göra det. Det blev jag glad för- eftersom jag länge varit övertygad att Harry skulle dö. Sen har jag sett otaliga rom-koms. Horrible Bosses (njae, sådär), The Dilemma (Njaeee, inge vidare), Marley & Me (LOVE!!!! Se den!), Life as we know it (underbar!), Julia & Julie (helt klart sevärd!). Har såklart sett film i lite andra kategorier också såsom Abduction (mkt sevärd!), Super 8 (också mkt sevärd). Har troligtvis sett många fler, men inga fler jag kan komma på just nu. Så, hur är livet med dig? Är det snällare mot dig än mig?